Vad säger allemansrätten?

Vi har fått i uppgift att besvara ett antal frågor utifrån Vad säger allemansrätten. Frågorna finns på http://hemuppgiften.blogspot.com/

Här nedan följer mina reflektioner utifrån frågorna.

Under min uppväxt har jag varit aktiv inom scoutrörelsen där mitt intresse för friluftsliv väcktes. När jag har mött scouter från andra länder har jag förstått att scouter i Sverige har stort fokus på just friluftsliv och att bedriva mycket av verksamheten utomhus, något som är förhållandevis unikt jämfört med många andra scoutorganisationer i andra länder.

Jag tror att det beror mycket på att allemansrätten underlättar för friluftsaktivteter och skapar möjligheter för organisationer som scouterna att bedriva sin verksamhet i naturnära miljöer. På så vis har allemansrätten påverkat mig i mitt intresse för friluftsliv. Jag har även fått lära mig vad allemansrätten innebär och varför vi värnar om den. Därför tror jag att mitt friluftsliv har präglats av att vårda naturen och tänka på nästa besökare som kommer till platsen – ”inte störa, inte förstöra”.

Under första delen av utbildningen har vi fokuserat på vattenaktiviteter. Vi har paddlat kajak och kanadensare, seglat och forsränt. Under en vecka i fjällen vadade vi över Vålån för att lära oss att läsa vatten och förstå hur det rör sig beroende på omständigheter runt omkring.

Allemansrätten gäller på vatten liksom på land. Här gäller samma krav på hänsyn som på land – inte störa och inte förstöra. Med båt får man förtöja och sova något dygn på båten. När det gäller att bada, ankra och tillfälligt förtöja båt samt gå i land får detta göras vid strand som inte tillhör en tomt eller är skyddad för t.ex. fågelliv. Det finns inga regler för vad som räknas som tomt utan det är risken för att störa de boende som avgör hur nära ett hus man kan vara. Det är viktigt att vara försiktig när man färdas med kanot då dessa går väldigt tyst och man kan komma nära djur utan att bli upptäckt. Detta kan skrämma iväg djuren vars ungar då kan ha svårt att klara sig. För forsränning gäller generellt samma krav, att verksamheten inte stör och inte skadar naturen. När man vandrar i fjällen gäller det främst att undvika tomter och planteringar för att inte störa och förstöra. 

Reglerna i miljöbalken ställer höga krav på den som bedriver organiserad friluftsverksamhet. Dessa regler finns för att skydda miljön mot skador och andra besvär samt skydda människors hälsa. Bland annat handlar det om att den som bedriver organiserad friluftsverksamhet måste ha god kunskap om allemansrätten samt informera deltagarna om allemansrätten den enskildes ansvar.

Den som bedriver kommersiell friluftsverksamhet är även skyldig att genomföra skydds- och försiktighetsåtgärder samt att utse en lämplig plats för att minimera risken för skador. Som arrangör kan man bli skadeståndsskyldig gentemot markägaren om naturen har tagit skada på grund av aktiviteten.

När vi mötte arrangörerna för forsränningen pratade de om just detta. Deras aktiviteter utgick alltid ifrån säkerheten. Om en aktivitet bedömdes som osäker styrdes den av. De läste av forsen för att utse lämpliga sträckor och gick igenom skydds- och säkerhetsåtgärder i arbetslaget.